Djuren,  Grönsaker,  Höns,  Lamm,  Odlingar

Välkomna tillbaka till Lausarve!

Nu har jag lagat min blogg igen och ser fram emot att fortsätta att fylla den med innehåll! Livet händer i en faslig takt på alla områden, inte minst här på gården. Om tre veckor är det dags för tackorna att lamma igen, första gången på tre år. Jag är nästan lika nervös som första gången, men det ska säkert gå bra. De mår bra och är i gott hull vilket är goda förutsättningar. De går ut och in som de vill, gräset har redan börjat växa och alltsomofta väljer de att gå en sväng ut i hagen och titta om det finns något godare att äta än hösilaget de får. Jag är övertygad om att dessa promenader är bra för hälsan. Tack vare att de har såpass stora ytor att röra sig på i förhållande till hur många de är har rastgård och hagar mestadels hållit sig från att transformeras till leråkrar. Baggen går fortfarande kvar med tackorna. Förhoppningsvis kan han fortsätta med det, men igår blev vårkänslorna lite väl stora och han studsade runt som en lammunge och ville få tackorna med sig. De var dock inte lika övertygade med sina stora magar.

Högt upp på priolistan står att förbättra i lammhuset så att det blir mer lättskött när lammungarna kommer. Med tackor som ska stå i olika boxar och serveras mat och vatten var för sig blir det krångligt nog ändå. Tanken är att bygga grindar i trä som är avpassade i storlek efter lammhuset så att jag kan få boxarna som jag vill ha dem. Tanken är även att göra öppningsbara dörrar i grindarna så att jag kan passera utan att behöva klättra.

Det väntas tillökning även bland hönsen, eller i kläckaren i alla fall. Jag har tyvärr ingen ruvningsvillig höna, så jag har införskaffat en äggkläckare med automatisk vändning av äggen. Kycklingarna förväntas komma ut i början av april.

Den varma, eller kanske snarare obefintliga, vintern har gjort det möjligt att hålla på en hel del i trädgården. Grönsakslanden som alltmer hade återtagits av brännässlor, kvickrot och annat ogräs de tre åren ingen odlade dem börjar äntligen bli brukbara igen. Det känns otroligt härligt att äntligen gå en vår till mötes med färdiga land som är redo att sås och planteras! En hel del täckmaterial finns till hands med i form av ensilage och hö som har blivit dåligt, och välbrunnen ströbädd från djuren tidigare år. Jag har även bestämt mig för att köpa en hel del plantor istället för att dra upp allt från frö i år. Dessa är redan förbokade från Plantgården i Salthamn. En del fröer väntar dock på att sättas, tomater, purjolök och gyllenbär bland annat.

När jag inte orkar tänka ut vad jag ska göra hugger jag ved. Barnen hjälper gärna till med detta!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *