Lammfix

Lammen har fortsatt att rymma, trots lammelnät. Det är framförallt en tacka som har tagit täten, hon bara hoppar över stängslet som ingenting. Sedan följer hennes lammungar efter. Någon lyckas riva ner nätet och sedan går alla ut. Suck! Tillslut fick vi nog. Vi tog in hela flocken i ladugården, rev alla tillfälliga elnätshagar i skogsbetet och gjorde en ny, välspänd, fyrkantig hage på vallen. Dit har vi nu flyttat alla tackor och tacklammungar, eller alla tackor utom hoppetackan. Hon ska få flytta till de evigt gröna ängarna istället… Det är ju tur att de är så himla söta lammen och lammungarna så att man bara inte kan bli arg på dem.

20140723-004454.jpg

När vi nu hade alla tackor inne passade vi på att klippa alla klövar och klippa ullen av de sista. Äntligen klart! Inte går det snabbt med handsax… Fast det går i alla fall bättre och bättre och det är kul! En fördel är att ullen blir sorterad direkt. Det som är för skräpigt och dåligt sorterar vi bort direkt, skönt att slippa få det inblandat i den fina ullen. Det var ett år sedan vi klippte de flesta av dem senast, så det blev mycket ull i skräphögen denna gång. Men en del kommer att gå att använda. En fördel med årsintervaller på klippningen är att man inte behöver karda ullen innan man spinner. Den har på något sätt fluffat till sig och staplarna fastnar ihop lagom mycket, så det går bra att spinna ett jämnt garn direkt. Perfekt när man inte gillar att karda!

20140723-004132.jpg

Så nu är det bara bagglammen kvar som ska få en ny fin hage i andra änden av gården så att de inte får för sig att springa tillbaka till sina mammor och systrar och utöva sina drifter… Stackarna, de ser lite övergivna och ynkliga ut, men de har i alla fall slutat att ropa. Vi hoppas de blir gladare när de får nytt, gott gräs senare idag!

Lökexperiment

Jag köpte 5 kg gul och 5 kg röd sättlök i våras. Dessvärre hann bara den gula komma ner i jorden. Jag hade missbedömt hur mycket plats det skulle ta, 100 kvadratmeter land blev fullt bara av den gula löken. Visserligen med lite morotsrader emellan men ändå. I förrgår fick jag äntligen ner den röda. Fullstora lär de ju inte bli, men lite färsklök hoppas jag åtminstone på framåt hösten.

Nu var det ju bara det där med utrymme. Eftersom de inte kommer hinna bli så stora satte jag dem tätare, men 5 kg sättlök är hur mycket som helst! Det fanns varken tid eller plats nog att peta ner dem en och en i fina rader. Passande nog hade jag just läst ett odlingstips för lök, att strö ut dem över jorden och bara sprida täckmaterial över.

20140717-193650.jpg

Välsprätta hörester med jord och gödsel från hönsgården fick det bli ovanpå. Toppat med lite av årets mögliga hö. Några kannor vatten hällde jag på också, eftersom sättlöken jag fick tag i var värmebehandlad för att förhindra stocklöpning behöver den vatten för att komma igång och växa.

Men, det var fortfarande inte tomt i påsen! Det sista fick ännu styvmoderligare behandling. Den sista biten av nya grönsakslandet som jag gjort genom att täcka gräsmatta med gammalt hö i fjol var extra full av ogräs. Jag körde gräsklipparen över ogräset, lade på lite av det mögliga höet, tömde lökpåsen och så mer hö på det. Blir det något så är det en bonus! Men chansen är ju större än om de hade legat kvar i påsen. Jag återkommer med resultat när jag ser hur det går!

Täckodling av potatis

Täckodling är så himla smart! Förra året städade vi ur loftet från en massa ca 20 år gammalt mögligt hö. Det lade vi på gräsmattan där vi ville ha ett till grönsaksland. Och till i år har maskarna fixat ett åt oss! Hundra kvadratmeter nytt grönsaksland, det hade tagit en evighet för oss att gräva och rensa… Att täcka ihjäl en gräsmatta fungerar ju med vilket organiskt material som helst, gamla löv, ogräsrens, gräsklipp, gammalt hö/halm från en bonde, ströbädd… Man tar vad man har!

Täcket hade i vårt fall bitvis blivit lite väl tunt, så en del fleråriga ogräs hade klarat sig. Trettio centimeter någorlunda packat material bör det vara för att fungera bra. En liten mobil hönsbur flyttades runt över ytan i våras, men jag vet inte om de gjorde så mycket nytta egentligen. De sprätte mest runt allt täckmaterial, lämnade ogräset och åt troligtvis upp en massa mask! Men, men, ogräsen gick lätt att rycka upp ändå. Fördelen med täckodlad jord är att den blir lucker och luftig eftersom maskarna frodas och gör gångar överallt och då sitter inte ogräsrötterna så hårt. Att dra upp en maskros i gräsmattan precis bredvid med bara händerna är tex helt omöjligt, men i den täckta ytan går det bra!

I år växer här majs, ärtor, potatis, pumpa och squash. Allt kom sent i jorden, så vi får se vad som hinner bli klart!

20140717-075400.jpg

Potatisen är satt genom att bara krafsa ner den under fjolårets halvnedbrutna täcke med händerna. Samtidigt ryckte jag upp ogräset runtikring och fyllde på täcket med det. När ogräs ligger ovanpå torrt täckmaterial torkar ogräset och dör, så tistlar och maskrosor och skräppa och allt vad det var får bidra till täckodlingen de med! Skönt att slippa bära iväg ogräset, nu gör det nytta på plats.

När potatisplantorna vuxit till sig några veckor gjorde jag en kupning av det täckmaterial som låg kvar. Det var dock inte tillräckligt, så ett nytt lager fick läggas på. En del av vår höskörd i år gick åt skogen i regnet, så täckmaterial finns det gott om! Mer halvmögligt hö på potatisen alltså. På bilden ovan är den vänstra raden klar, resten är kupade med det gamla täckmaterialet och väntar ännu på mer hö.

En gång till kommer jag att fylla på med mer täckmaterial, kanske två gånger. Eftersom det är sent satt vinterpotatis (mitten av juni) vill jag att den ska vara kvar i jorden och växa till sig så länge som möjligt, och ett tjockt täcke skyddar knölarna bra mot några frostknäppar i höst.

Enda nackdelen med täckodlad potatis är egentligen att den riskerar att bli lite av ett ogräs! I fjolårets potatisland har jag satt gul lök i år, men bitvis är det mer potatis än lök. Visserligen är det en trevlig effekt just i år eftersom årets sättpotatis kom i jorden så sent. Tack vare de övervintrade knölarna har vi färskpotatis sedan en vecka tillbaka. Gott!

Klövverkning

Igår var klövverkaren här och klippte klövarna på kon. Eller klippte och klippte, han använde vinkelslip. Något drastiskt, men snabbt gick det!

20140712-221025.jpg

Det var en stor anläggning att flytta hit för en ko. En liten lastbil med kran och en gigantisk metallställning som han lyfte av och placerade på marken. Den skulle kon gå in i och så spändes hon fast så hon inte kom någon vart. När en klöv skulle verkas spändes benet fast också, ingen chans för lilla Dimma att komma undan med andra ord!

20140712-220820.jpg

Dimma var lite tveksam till om hon skulle gå in i buren. Max lockade med kraftfoder och drog i grimman. När hon kommit in en bit fanns det en vinsch att fästa grimskaftet i. Ingen finkänslighet här inte! Dessvärre gick spännet till grimskaftet sönder precis när hon kommit in och Dimma flög ut baklänges igen. Så det blev till att börja om från början. Tack och lov gick det bra den andra gången.

Skönt att få Dimmas klövar fixade! Det har varit lite nervöst eftersom vi inte har någon erfarenhet av hur ett par koklövar egentligen ska se ut när det är verkningdags. Men de var helt ok, eftersom vi inte driver Dimma så hårt med kraftfoder var klövarna inte så speciellt långa. Nu ska de inte behöva klippas igen på ett halvår, eller möjligen om ännu lite längre tid. Förhoppningsvis kan vi synka med när grannen ska klippa klövarna på sina kor nästa gång så behöver det inte bli lika dyrt. Startavgiften blir ju ganska hög per ko när man bara har en…

Det kan inte bli rätt jämt…

Äntligen sol! Äntligen kan vi slå vallen på skiftet vid kyrkan! Max jäktade iväg med traktorn efter att fixat i ordning allt och tankat med en full 25-litersdunk. Fast han kom bara halvvägs. Sedan dog traktorn. För att jag hade stått och sovit när jag fyllde dunkarna – och haft i bensin istället för diesel! Hur klantig kan man vara… Max fick slanga ur alltihop och fylla i ny diesel och försöka få den stackars traktorn att starta igen. Sju timmar senare är traktorn äntligen igång och inget verkar ha gått sönder! Hurra! Så det blir väl slagning i morgon istället hoppas vi.

Höet här hemma som vi redan slagit har det gått sämre med. Det på loftet är ju ok och även det på hässjorna. Men det på marken som var torrt innan regnet men som vi inte hann ta in, det har möglat. Man får väl se det som en läxa. Hö måste vändas ofta, även om ytan inte hinner torka upp mellan regnen. Kanske går hälften att rädda, det som inte var strängat. Om det bara blir soligt nu äntligen och jag låter bli att paja traktorn…

20140704-231427.jpg

Vattenpumpen gick sönder i morse också, och lammen har börjat rymma igen. Det spelar ingen roll hur mycket el det är på tråden och hur mycket mat det finns i hagen. Gräset är visst alltid grönare på andra sidan… De bara tar sats och hoppar igenom. Nu får de vara inne över natten och i morgon bitti ska vi köpa elstängselnät. Inget annat att göra, rymmande djur funkar bara inte! Hästarna, grisarna och korna verkar hålla sig där de ska i alla fall, och elstängselaggregatet verkar sköta sig. Nu när det regnat en del funkar jordningen ok.

Länsstyrelsen har varit här och gjort kontroll för EU-stöden också. Inga katastrofer, men vi har inte röjt riktigt som vi ska. En del för att vi inte trodde att det behövdes, en del för att vi inte hunnit och lite som vi glömt. Får väl se vad notan slutar på… Men, men, hade vi inte sökt några stöd så hade vi inte fått några pengar alls! Fast det känns ju bra onödigt att kvarvarande buskar kostar pengar, även om vi nu måste ta bort dem! Kontrollanten var i alla fall väldigt trevlig och ringde till och med tillbaka och meddelade vilka anmärkningar det blev till slut. Det blev jag glad för, inga nya överraskningar när beskedet kommer sedan i höst!