Djuren,  Odlingar

Hur kan ett globalt hållbart jordbruk se ut?

Idag hamnade jag i en argumentation på LRF Gotland på Facebook om ekologiskt kontra konventionellt jordbruk. Behöver jag säga att jag inte fick så mycket medhåll? Men inte så mycket motargument heller efter en stund.

Min vision är att driva vår gård så att den är globalt hållbar, dvs om alla gjorde som vi skulle världens befolkning vara mätt och jordklotet skulle fungera även för kommande generationer. Högt ställda mål, jag vet. Kanske kommer vi att lyckas en dag, i alla fall på de punkter som är mätbara idag.

Det finns 0,24 ha åkermark/person i världen idag och 0,3 ha/person i Sverige. Så vi borde inte importera mat över huvud taget, för att ekvationen ska gå ihop borde vi exportera livsmedel.

Enligt en praktisk studie av SLU på 90-talet, genomförd enligt KRAVs regler, går det att producera en blandkost på 2400 kvm. Vegankost på 800 kvm. Världssvälten idag är således en politisk fråga. Ekvationen går ihop idag, vi kan mätta alla munnar om vi vill, men med ökad befolkning skulle vi vara tvungna att minska vår köttkonsumtion jämfört med svensk konsumtion idag eller hitta alternativa metoder att producera kött. Kanske kan vi använda naturbetesmarker och härdigare raser/djurslag som inte kräver kraftfoder i samma utsträckning exempelvis.

Min största oro för framtidens livsmedelsförsörjning är att vi idag förbrukar matjord för att producera livsmedel. Ja, det är sant! Både inom ekologisk och konventionell produktion. Har sett siffror på uppemot 10 ton/person och år. Det behöver vi förändra om inte arealen brukbar mark i världen ska minska.

Jag hoppas och tror att betesproduktion enligt Holistic Management är en lösning på hur vi kan bygga matjord för att ha råd att förbruka en del vid plöjning. Det är odlingen av ettåriga grödor som är värst. Användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel tror jag dock inte att vi har råd med överhuvudtaget då det ytterligare minskar mängden organiska beståndsdelar i jorden.

Betessystem enligt Holistic Management går ut på att man låter betesväxterna återhämta sig ordentligt mellan varje avbetning. När den gröna delen ovan jord försvinner offrar växten delar av roten för att snabbt växa ut igen och hävda sin plats i vallen. Den offrade roten bildar organiskt material i matjordslagret, dvs kolinlagring i jorden sker. Om växten betas snabbt igen hinner inte roten utvecklas fullt ut igen och växten står och stampar. Får växten mer tid på sig hinner roten växa ut fullt och växten utnyttjar hela sin potential.

För att åstadkomma detta får djuren en mindre yta att beta i taget och så flyttas de till en ny hage, helst varje dag. Hur lång tid marken behöver vila beror på tillväxttakten, men 30 dagar på våren och ett par månader på sensommaren/hösten är en riktlinje i vårt klimat. Vi ska testa detta från och med i år. Eftersom kolhalten i jorden går att mäta med ett enkelt jordprov kommer vi att få ett kvitto på hur väl det faller ut.

För att leva upp till 0,24 ha åker per person behöver vi producera alla livsmedel 30 personer behöver på vår gård. Ett sätt att mäta det är att producera och sälja sju gånger mer än vi gör av med själva, förutsatt att vi är mer eller mindre helt självförsörjande på mat i vår familj.

Det finns mycket att säga om det här, en spännande utmaning som jag kommer att återkomma till här på bloggen. Hur det går får framtiden utvisa!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *