Ruvningskaos!

Förra året hade vi tre hönor som valde att ruva. En av dem har vi sålt så vi var väldigt nöjda när tre nya hade lagt sig! En har ju redan fått kycklingar, de andra två har någon vecka kvar till kläckning.

Men tydligen fanns det fler sugna! Några har legat till och från de senaste dagarna, och idag tänkte jag skilja av dem från flocken. Men nu har de blivit ännu fler! Det ligger typ två hönor i varje rede! Och de har inte rest sig på hela dagen.
20130530-122945.jpg

Vet inte riktigt hur det här blir! Uppenbarligen är det dock bråttom att bygga fler ruvreden! Vi hade två hönor som ruvade tillsammans för två år sedan. Det gick ganska bra, men den ena snodde alla kycklingar utom tre när de var kläckta och bestämde att de var hennes. De ser ju rätt nöjda ut i alla fall!
20130530-123317.jpg

Hur många hästar kan man ha?

När jag precis börjat med hästar hörde jag följande kommentar: ”Det är så konstigt med hästmänniskor! De börjar med en eller två och säger att det är de de ska ha, men sedan skaffar de bara fler och fler hästar!” Konstigt tänkte jag. Så ska inte jag göra! Vi köpte en häst, det Nordsvenska bruksstoet Aska, och hade en sällskapshäst med annan ägare.

Men vad hände egentligen sen som gjorde att vi nu har fyra hästar och funderar på att ta en femte på foder över sommaren?

Först tröttnade vi på sällskapshästar som kom och gick och köpte ett Gotlandsruss, Rixi, som dessutom var inkörd och inriden till skillnad från Aska. Sedan utökades flocken med Nordsvensken Oden för att jag ville kunna rida och Rixi fungerar bara för barn. Sedan insåg vi våra begränsningar med kunskap och tålamod med inridning och inkörning bytte vi ut Aska mot Ardennern Matulda, en erfaren körhäst.

I ungefär samma tid kom vi äntligen igång ordentligt med att jobba med hästarna. I ärlighetens namn hade de mest stått och ätit gräs och hö innan… Då blev Max sugen på en egen ridhäst! En dag fick han ett mail om en häst som skulle skänkas bort, en valack med New Forrest-mamma och Nordsvensk bruks-pappa. Black Shadow heter han, eller mer avslappnade Shadolf som barnen säger. Vi tog hit honom med kort varsel då han annars skulle avlivas och tänkte att vi ville ge honom en chans! Han var inriden och fullt frisk, bara ohanterad de senaste åren, och förra ägaren kunde inte ha honom kvar av olika anledningar. Det visade sig vara en hästpersonlighet som Max verkligen gillar! Ska bli spännande att se hur det går med fortsatt igångsättning!

20130518-094350.jpg

Nu är det dessvärre så att Oden har blivit halt på ett bakben. Det verkar sitta långt upp i höften och går inte att göra något åt enligt veterinären. Otroligt sorgligt! Vårt enda hopp är att han blir bättre över sommaren med vila. Nu står han i en liten sjukhage och får hö, men vi ska ordna så att han kan få gå i en lite större hage tillsammans med den sävliga ardennern så han får en trevligare men ändå lugn tillvaro. Jag hoppas verkligen att han blir bra igen!

Men därav funderingarna på en ytterligare häst på foder över sommaren eftersom jag trots fyra hästar i hagen inte har någon ridhäst(!) Den vi funderar på är en kallblodstravare vid namn Tristan. Vi får väl se hur det blir!

”…men sedan skaffar de bara fler och fler hästar!”

Mutter, mutter…

Hur klarar ni er utan vatten och avlopp?!

Hur klarar ni er utan vatten och avlopp?! Den frågan har vi fått många gånger. Svaret är att det går faktiskt mycket bättre än vad jag trodde att det skulle göra! Trots att vi envisas med att inte använda pappersblöjor och våtservetter…

Toaletten är ett urinseparerande torrdass med frigolitsits. Så här på sommaren är det verkligen inga problem! Är man ute i trädgården är det ju till och med enklare än att behöva gå in och ta av sig skorna. I vintras var det väl lite värre. Inte framförallt på grund av kylan, frigolitsitsen isolerar bra även om det blir lite väl dragigt när det blåser ordentligt. Det största problemet tycker jag var att vi hade storråttor i tunnan. Otäcka, otrevliga djur! Det vore skönt att hitta en lösning på det. En behållare som blir tät av dasslocket skulle säkert fungera. Barnen är än så länge så små att de använder potta, så de slipper bekymra sig i alla fall!

Disk-, dricks- och handtvättsvatten bär vi in i hinkar från flygeln där vi har pumpautomat och en tappkran. I snitt klarar vi oss på två tiolitershinkar om dagen, så det brukar räcka med att fylla på på morgonen när vi ger vatten till djuren. Sedan blir det ju två hinkar slaskvatten att bära ut också… Varmvatten ordnar vi med en gryta som står på på vedspisen när den är igång. Nu på sommaren använder vi vattenkokaren istället. Och så har vi olika baljor för allt, en för att diska i och en för att skölja disken. En för handtvätt och en för barnrumpor. Det känns rätt självklart att inte blanda och man förstår vilken bakgrund som gjorde att ett separat handfat för handtvätt i eller intill köket ofta installerades när rinnande vatten först drogs in i hus och gårdar.

Klädtvätt för hand är definitivt inte ett alternativ, det finns roligare saker att lägga tid och energi på. För mycket tvätt blir det med blöjfria småbarn, tygbindor, arbetskläder etc. Det försöker vi lösa genom att tvätta hos vänner och bekanta eller på vårt gamla ställe så länge vi har det kvar. Nu på sommaren finns en tvättstuga här i närheten för sommargäster som man kan boka och använda mot en avgift. Ska testa den snart, tvättberget har mest växt på sistone.

Personlig hygien löser vi med familjeårskort på badhuset. Och så finns det ett klubbhus i närheten med duschar med myntinkast som är tillgängligt året runt. Sommartid går det ju också bra med en balja ute på gräsmattan. Speciellt barnen tycker att det är en strålande idé!
20130517-203955.jpg
Det fungerar som sagt riktigt bra utan moderniteter! Vi får väl se hur länge vi väntar. Att fixa vatten och avlopp har ett rätt högt pris, inte bara ekonomiskt utan även med det renoveringskaos det medför. Efter åtta år med renovering och tillfälliga lösningar i två olika hus är det inte så lockande att köra igång direkt igen en tredje gång. Och barnen blir ju äldre och minstingen bajsar på sig allt mer sällan. För det är nog faktiskt det mest besvärliga, att tvätta rent barnrumpor och kalsonger i ett litet tvättfat på köksgolvet…

Sådden ute på gång!

Vi är i fas med odlingarna! Så härligt! Tänk vad lite realistiska planer kan åstadkomma… Vitlök och salladsfrön kom i jorden redan den 7/4. I de upphöjda odlingsbäddarna var det tillräckligt tinat för att kunna så. När våren sedan väl kom gick det fort med värmen! De senaste veckorna har vi satt lök, sått morötter, majs och ärtor och satt potatis.

Idag sådde jag betor och skyddsblommor i kållandet. För att försöka undvika att kålfjärilar lägger ägg på kålen så att larverna äter upp alltihop sedan när de kläcks så samodlar vi kål med betor, Ringblomma, Tagetes, Kamomill, dill och purjolök. Inte vet jag om det fungerar, förr-förra året var det massor av larver på kålen i alla fall. Hönsen fick ett par deciliter bortplockade larver om dagen när det var som värst. Har vi tur finns det färre kålfjärilar här än i Källunge. Vad som i alla fall är säkert är att kålfjärilarna bör ha lättare att hitta vildväxande mat häromkring. Inte bara besprutade spannmålsfält så långt ögat når som i Källunge…

Snart är det dags för bönorna också att få komma i jorden. Vi avvaktar nog några dagar till så att fröna inte riskerar att ruttna bort om det blir för kallt.
20130511-230416.jpg
Idag var det maskinstartardag i Gammelgarn. En massa gamla veterantraktorer och lingrävmaskiner och lastbilar mm som fanns att titta på. Det är Gammelgarns ”gubbdagis” som ordnar det. Och visst liknade det dagis på många sätt! De flesta är jämnåriga, fullt med leksaker och jordhögar och gropar som behöver grävas. Bara det att medelåldern var ca 60 år över den på dagis, och sandlådan var ett tunnland ungefär. Kul att se hur som helst! Barnen var också nöjda!

Lufttorkade tomatplantor

Våra tomatplantors start började fantastiskt i år! De var lagom få för att vi skulle hinna med dem och de fick lagom med ljus, värme och näring för att bli någorlunda kraftiga. Men så började det hända saker. Det kom små sockerkristalliknande saker på undersidan av bladen, blad började vissna och topparna ville inte riktigt utvecklas, de små nya bladen krullade ihop sig och gulnade till sist och ramlade av.

20130507-094937.jpg
Jag försökte ta reda på felet, tänkte att det kanske var ohyra och började plocka bort blad. Men problemen fortsatte. Jag hade nästan gett upp hoppet, men så kom jag på att fråga om råd på Zetas handelsträdgård när jag var i Stockholm i veckan. Han jag frågade gissade på för torr luft! Med tanke på att blomhyllan står under luft-luftvärmepumpens utblås verkade det väldigt rimligt… Jag ringde hem till Max som fick stänga av blåset bums! Det verkar faktiskt hjälpa! Skadorna fortsätter i alla fall inte öka. Alla plantor är omplanterade nu igen och så håller vi tummarna! Visste väl att det där med värmepump inte är bra för inomhusklimatet…

Kycklingar!

Nu har årets första kycklingar kläckts! Åtta stycken blev det. De är lika söta som vanligt.
20130507-094148.jpg